En bänkrad i en rastlös sen april Jag tittar över axeln och ser dig blinka till Jag kan få dig när du vill En vind blåser skräp längs korridoren en sista gång Och du & jag håller andan och håller händer i språnget Det är inte så långt hem
Än finns det tusentals tårar kvar De var dina att ge vemsomhelst Äntligen De är de dyrbaraste smycken du har Så be aldrig om ursäkt igen Äntligen passerar vi deras gränser
Minns du vår blodsed, våran lag Vårt dumma korståg mot en lika korkad stad Jag minns allt, som naglarna mot glas Men du bara skrattar åt mig, förminskar allt till ett skämt Men jag ser på din ängsliga hållning, din jagande blick att de känns Att det är långt hem
Och snart finns det inga tårar kvar De var våra att ge vemsomhelst Äntligen De är de dyrbaraste smycken vi har Så be aldrig om ursäkt igen Äntligen sätter du själv dina gränser
Den där pojken jag aldrig kände Som gick på gator jag aldrig såg Och tänkte tankar jag aldrig tänkte Under ett tunt och flygigt hår
Och alla känslor slog och sprängde Hela vardagen full med hål I en tid då inget hände I en stad som alltid sov
Men älskling vi var alla en gång små Ja, vi var alla en gång små Ja, vi var alla en gång små
Jag kastar stenar i mitt glashus Jag kastar pil i min kuvös Och så odlar jag min rädsla Ja, jag sår ständigt nya frön
Och i mitt växthus är jag säker Där växer avund klar och grön Jag är livrädd för att leva Och jag är dödsrädd för att dö
Men älskling vi ska alla en gång dö Ja, vi ska alla en gång dö Ja, vi ska alla en gång dö
Vi ska alla en gång dö vi ska alla en gång dö vi ska alla en gång dö
Jag hatar sångerna jag skrivit Jag hatar allt jag nånsin sagt och jag hatar den jag blivit när jag trott att jag haft makt Jag hatar klyschorna jag spridit på sång och dans och sprit Man kanske borde ta sitt liv nu men jag trivs ju så bra i min svit Älskling,vi ska alla en gång dö
Så du tog min hand i vimlet och sa älskling allt är skit och mitt cyniska hjärta flimrar när mitt livs kärlek drar sin kniv Du sa: Vi följs väl åt till himlen men gör det bästa av vår tid och jag hör klockorna som ringer för världens äldsta raggningsreplik Du sa: Älskling vi ska alla en gång dö
Vidim sad! Onako malo odvojene, tiho diskriminirane cuce u cosku tame subliminalnih poruka i kontaju: "nema potrebe galamu dizati - skontace nas ko treba da nas skonta!", ali ni pomislile nisu da se kocke kotrljaju svaki dan i da mogu razne vagabonde dovesti do istog vrela da se vode napiju, onako slucajno, neplanirano, neocekivano, pa cak, eto, i nezasluzeno. Al' ipak smo tu! Rijeci k'o izvor shvatanja - mreza vaznog nam znacaja i znacajne nam vaznosti. Rijeci sto imaju moc da cine da sanjamo pijani al' budni, aktivno maltretirajuci tisinu recenzijama dozivljaja i rebelsko ignorisanje vremena dajuci momentu sadasnjosti trajanje i sirinu - bukvalno - a ti vidi o cemu ja to pricam!
Da probam pogoditi o cemu pricas u drugom dijelu posta...? hmm... rijeci... rebelsko ignorisanje vremena... recenzija dozivljaja ...hmm... sve mi to lici na epizodu "to mi pricamo" od petka. U pravu?
6 kommentarer:
MANNEN I DEN VITA HATTEN (16 år senare)
En bänkrad i en rastlös sen april
Jag tittar över axeln och ser dig blinka till
Jag kan få dig när du vill
En vind blåser skräp längs korridoren en sista gång
Och du & jag håller andan och håller händer i språnget
Det är inte så långt hem
Än finns det tusentals tårar kvar
De var dina att ge vemsomhelst
Äntligen
De är de dyrbaraste smycken du har
Så be aldrig om ursäkt igen
Äntligen passerar vi deras gränser
Minns du vår blodsed, våran lag
Vårt dumma korståg mot en lika korkad stad
Jag minns allt, som naglarna mot glas
Men du bara skrattar åt mig, förminskar allt till ett skämt
Men jag ser på din ängsliga hållning, din jagande blick att de känns
Att det är långt hem
Och snart finns det inga tårar kvar
De var våra att ge vemsomhelst
Äntligen
De är de dyrbaraste smycken vi har
Så be aldrig om ursäkt igen
Äntligen sätter du själv dina gränser
Den där pojken jag aldrig kände
Som gick på gator jag aldrig såg
Och tänkte tankar jag aldrig tänkte
Under ett tunt och flygigt hår
Och alla känslor slog och sprängde
Hela vardagen full med hål
I en tid då inget hände
I en stad som alltid sov
Men älskling vi var alla en gång små
Ja, vi var alla en gång små
Ja, vi var alla en gång små
Jag kastar stenar i mitt glashus
Jag kastar pil i min kuvös
Och så odlar jag min rädsla
Ja, jag sår ständigt nya frön
Och i mitt växthus är jag säker
Där växer avund klar och grön
Jag är livrädd för att leva
Och jag är dödsrädd för att dö
Men älskling vi ska alla en gång dö
Ja, vi ska alla en gång dö
Ja, vi ska alla en gång dö
Vi ska alla en gång dö
vi ska alla en gång dö
vi ska alla en gång dö
Jag hatar sångerna jag skrivit
Jag hatar allt jag nånsin sagt
och jag hatar den jag blivit
när jag trott att jag haft makt
Jag hatar klyschorna jag spridit
på sång och dans och sprit
Man kanske borde ta sitt liv nu
men jag trivs ju så bra i min svit
Älskling,vi ska alla en gång dö
Så du tog min hand i vimlet
och sa älskling allt är skit
och mitt cyniska hjärta flimrar
när mitt livs kärlek drar sin kniv
Du sa: Vi följs väl åt till himlen
men gör det bästa av vår tid
och jag hör klockorna som ringer
för världens äldsta raggningsreplik
Du sa: Älskling vi ska alla en gång dö
KENT
Ma jel' to malo moje kumce u bijelom shemshiru. Ma ne da kum ne da! Wow slika & wow poem. Respect n bow down!!!
Ne da, ne da :))
Jes', malo tvoje kumce (16 godina ranije).
"Jag kastar pil i min kuvös "
Vidim sad! Onako malo odvojene, tiho diskriminirane cuce u cosku tame subliminalnih poruka i kontaju: "nema potrebe galamu dizati - skontace nas ko treba da nas skonta!", ali ni pomislile nisu da se kocke kotrljaju svaki dan i da mogu razne vagabonde dovesti do istog vrela da se vode napiju, onako slucajno, neplanirano, neocekivano, pa cak, eto, i nezasluzeno. Al' ipak smo tu! Rijeci k'o izvor shvatanja - mreza vaznog nam znacaja i znacajne nam vaznosti. Rijeci sto imaju moc da cine da sanjamo pijani al' budni, aktivno maltretirajuci tisinu recenzijama dozivljaja i rebelsko ignorisanje vremena dajuci momentu sadasnjosti trajanje i sirinu - bukvalno - a ti vidi o cemu ja to pricam!
Da probam pogoditi o cemu pricas u drugom dijelu posta...? hmm... rijeci... rebelsko ignorisanje vremena... recenzija dozivljaja ...hmm... sve mi to lici na epizodu "to mi pricamo" od petka. U pravu?
Bullseye:))
Post a Comment